Kontakta ossChattVanliga frågorGratis frakt över 999 kr*

Värmekameror

Med en värmekamera kan du göra kontaktlösa mätningar på ett säkert och enkelt sätt. Eller behöver du en värmekamera för jakt och friluftsintresse? Vi har moderna värmekameror från kända varumärken som exempelvis FLIR, Fluke, Seek, Bosch och Milwaukee.

  • Sortera efter
  • Varumärke
  • Produkttyp
  • Pris
  • Produktstatus
40 produkter
  • 1
Relaterade artiklar:

Köpguide: Värmekamera – allt du behöver veta!

Headshot of Henrik

Skriven av Henrik, testchef


Proffsmagasinet, artikel uppdaterad 2024-08-14

Värmekamera – ett sätt att göra kontaktlösa mätningar på ett säkert och enkelt sätt. Eller behöver du en värmekamera för jakt och friluftsintresse? Vi har de senaste från FLIR, Fluke, Seek, Bosch och Milwaukee.

Välj rätt kamera

Det finns väldigt många olika typer av värmekameror då behovet varierar stort för olika användningsområde och olika branscher. Det finns ett par kriterier som är viktiga för att kunna välja rätt kamera. Dessa är väldigt kort:

  • Termisk känslighet: Den termiska känsligheten är ett mått på hur små temperaturdifferenser kameran kan detektera. Ju lägre värde, desto högre känslighet vilket ger skarpare termografiska bilder.
  • Upplösning:Precis som på en digitalkamera mäter man upplösningen på sensorn i pixlar. Varje pixel är en mätpunkt vilket innebär att ju fler pixlar du har på kamerans sensor, desto fler “mätpunkter” får du i bilden.
  • Mätområde:Detta anger inom vilket temperaturområde man mäter. I byggapplikationer brukar detta inte spela någon större roll, men vid mätning mot heta objekt är det viktigt att ligga inom rätt mätområde.

För att veta vilken kamera du ska välja för just ditt behov så behöver du ställa dig ett par frågor för att veta med säkerhet att den kameran du väljer är lämpad för de termograferingar du ska genomföra:

  • Hur tänker jag använda kameran, vill jag mäta temperaturer eller vill jag se temperaturskillnader där temperaturen i sig inte är av vikt?
  • Ska kameran användas för jakt/friluft?
  • Hur stora avstånd kommer jag i huvudsak att arbeta på samt hur stort är det objekt jag vill termografera?
  • Finns det risk för trauma eller säkerhetsbegränsningar i hur nära du kan komma till ett objekt för att utföra termograferingen?
  • Krävs det dokumentation på genomförd termografering?

Genom att svara på dessa frågor så vet vi enkelt vilken typ av kamera du behöver.

Bra att veta för att mäta rätt

Det finns ett par variabler eller inställningar på värmekameran som är av högsta vikt för att kunna genomför en korrekt mätning. Dessa är väldigt kort:

  • Emissivitet (ε) – Det är ett mått på ett materials förmåga att absorbera och avge (strålnings-)energi.
  • Skenbar reflekterad temperatur (T) – Det mått som används för att beräkna omgivande temperaturer som påverkar mätningen.
  • Distance to Spot (DTS) – Avståndet till det önskade mätobjektet.
  • Termisk Finjustering (TF) – Bestämmer mellan vilket spann av temperatur som kameran ska titta efter, ställs inte detta in så kommer du se lägsta till högsta temperatur i hela bilden.

Värmekameror kan i grova drag delas in i fem kategorier:

  • Drönare
  • Värmekamera Mobil
  • Allmän Inspektionjakt
  • Jakt/frilufts
  • Bygg & Installation
  • Industri & Högspänning

Värmekamera Mobil / Drönare

Innebär att du kan köpa en värmekamera som är kompatibel med dinIphone eller Android enhet som ansluts via laddningsingången på din mobil, duladdar sedan ner appen via play/store för att kunna bruka din värmekamera, det finnsäven en mobil med inbyggd värmekamera från CAT. Denna kameran är begränsad tillatt göra enkla indikationer för fukt, se över köldbryggor osv. Detta är en brakamera för dig med ett behov av att med den senaste tekniken kunna se över doldatermografiska fel i hemmet och tillviss del på arbetsplatsen.

Drönaren används för att termografera hus, tak, hisschakt, skogsbränder, åkermarker, jakt, friluft. Drönarens förmåga att termografera från annars omöjliga platser är till en enorm fördel.

Allmän inspektion

Innebär att du köper en värmekamera som mäter temperatur och presenterar temperaturer i Celsius eller Fahrenheit, har en lägre upplösning och det finns inget behov av att mäta på större avstånd än 1–3 meter, visst krav på dokumentation (avståndet är beroende på storleken på objektet). Dessa används även inom vården för att se till exempel inflammationer.

Jakt/friluft

Innebär att vi inte är intresserade av temperaturer i siffror utan vill bara se om det finns varmare eller kallare område i en radiometrisk bild, prisklassen avgörs på hur stora avstånd du kan detektera värmestrålning på samt vilka extra funktioner så som minneskortsplats osv. Vi har ett brett sortiment av värmekamera för jakten.

Bygg & Installation

Innebär att du vill kunna termografera såväl stora som små objekt med god upplösning för att få en så detaljerad bild som möjligt, ställer större krav på att du är kompetent inom termografering och vet vilka variabler vi tar hänsyn till för att göra en korrekt mätning. Här kan vi mäta allt från kontaktdon och sladdar till stora motorer.

Industri & Högspänning

Här hittar vi de dyraste och mest avancerade kamerorna, dessa är avsedda för yrkespersoner inom termografering med goda kunskaper inom området. Här hittar vi kameror som kan arbeta på stora avstånd 1–20 meter och ändå titta på små objekt så som skarvar i högspänningskablar och ställverk som kräver stora säkerhetsavstånd.

Vanliga missuppfattningar om termografi & värmekameror

Värmekameror kan inte se igenom saker, du kan se värmestrålning som värmt upp det objekt du tittar på med din värmekamera men aldrig igenom. Om du leker med tanken att en person står på andra sidan av en gipsskiva och du håller upp kameran mot denna och tittar, då kommer du inte att kunna se personen bakom gipsskivan, men om personen står och lutar sig mot gipsskivan och värmer upp denna genom direktkontakt eller strålad värme då kommer du kunna se detta.

En värmekamera kan mäta fel, det är av största vikt att förstå och korrigera inställningarna för värmekameran, värdet du får på skärmen är ett tolkat värde utifrån Emissivitet, T, TF och DTS.

Emissivitet (ε)

Emissiviteten anger hur effektivt ett föremål avger infrarödstrålning jämfört med en perfekt emittator. Värdet för emissivitet är mellan 0 –1 (Där 0 är omöjligt att mäta på och 1 är en perfekt svartkropp). I praktikenär de målobjekt som vi behöver mäta inte perfekta emittatorer och har ettemissivitetsvärde som understiger 1. Den uppmätta temperaturen för dessamålobjekt är ett resultat av en kombination av emitterad, transmitterad ochreflekterad strålning

Ett målobjekts värden för emissivitet, reflektans och värmeledningsförmåga avgörs i stor utsträckning av materialets egenskaper. De flesta icke-metaller har emissivitetsvärden nära 0,9, vilket innebär att 90 % av den uppmätta strålningen kommer från strålning från målobjektet. De flesta polerade metaller har emissivitetsvärden i området nära 0,05 till 0,1. Matta, oxiderade eller i övrigt korroderade metaller har emissivitetsvärden mellan 0,3 och 0,9 (beroende på oxideringens eller korrosionens omfattning). Material med en emissivitet under 0,7 är svåra att mäta, material med en emissivitet under 0,2 är nästan omöjliga att mäta utan att man på något sätt har ökat emissivitetsvärdet.

Skenbar reflekterad temperatur (T)

En del material, som till exempel de flesta metaller, reflekterar värmestrålning på samma sätt som en spegel reflekterar synligt ljus. Reflektionerna kan leda till misstolkningar av värmebilden; reflektionen av användarens egen kropp eller från en glödlampa kan leda till felaktiga temperaturavläsningar. Användaren bör därför välja kameravinkel med omsorg för att undvika sådana reflektioner. Om objektets ytmaterial har en låg emissivitet och det finns en stor temperaturskillnad mellan objekt och omgivningstemperatur, kan reflexer från infallande strålning påverka värmekamerans temperaturavläsning.

Distance to Spot (DTS)

Avståndet till mätobjekt är viktigt att specificera för värmekameran för att det som kallas ”bild i bild” eller ”MSX” ska fungera, detta innebär att din radiometriska bild får en outline där den riktiga bilden syns vilket underlättar oerhört mycket när du analyserar din radiometriska bild. Det kan annars vara svårt att navigera sig i en värmebild framförallt där det finns mycket olika termiska objekt att söka till exempel en grupp central.

Bestämmer mellan vilket spann av temperatur som kameran ska titta efter, ställs inte detta in så kommer du se lägsta till högsta temperatur i hela bilden. Detta är ingen måste funktion för att göra en korrekt termografering. Denna funktion snarare underlättar din översyn av mätobjekt. Du kan specificera för värmekameran att endast söka temperaturer mellan 50–60°C detta är oerhört effektivt sätt att enklare ta fram relevant värmestrålning i din radiometriska bild.

Henny tipsar

Slutligen så tänkte vi dela med mig av ett par riktigt bra tips för att underlätta ditt arbete med värmekameran.

  • Tänk på att du måste ha en temperaturskillnad på MINST på 10°C mellan ute och inne temperatur för att göra en korrekt mätningav luftläckage samt bristande isolering.
  • Börja Termografera utomhus och arbeta dig in. Trycksätt huset genom att stänga alla fönster och ventilationer, dra igång köksfläkten (trycker in luft utifrån) annars blowdoorer. Du termograferar där undertrycket råder.
  • Inför termografering ska möbler ochtavlor som står/hänger nära vägg gärna ska flyttas 24h innan termografering.
  • Om du ska se över värmeslingor i golv såstäng av värmen 24h innan termografering för att starta upp värmen i golvet precisinnan du börjar felsöka.
  • Eltejp av högkvalitet säkerställer att dualltid har med dig en yta med utmärkt emissionsvärde.
  • För att se fukt så behöver man mångagånger ändra temperaturen i lokalen snabbt, man höjer värmen plötsligt för attenklare se fuktbilder som annars blir osynliga p.g.a. de har samma temperatursom det torra materialet. Det fuktiga kommer att ändra sin temperatur mycketlångsammare än det torra.
  • Tänk på vinkeln när du termograferar för att undvika att se skenbart reflekterade temperaturer. 5–60° är accepterad infallsvinkel.
Headshot of Henrik

Henrik, testchef

Hej! Jag som har skrivit den här artikeln heter Henrik och jag är testchef här på Proffsmagasinet. Jag brinner för att hjälpa dig som kund att hitta rätt verktyg och utrustning för dina projekt. Om du hittar felaktigheter i den här texten eller har förslag på intressanta ämnen att skriva om, är du välkommen att skriva till mig på henrik@proffsmagasinet.se. Tack för ditt engagemang!