Det finns många anledningar att skydda sin hörsel med hörselskydd. I den här artikeln går vi igenom de risker som är förknippade med höga ljudnivåer och berättar hur du kan skydda dig.
Många av oss utsätts för olika mängder buller under vår arbetsdag, oavsett om vi tänker på det eller inte. Det kan vara i form av ett konstant buller från stora maskiner, men det kan också vara i form av slamrande verktyg, surrande fläktar eller avlägset prat. Buller är allt oönskat ljud, och att utsättas för det innebär stora hälsorisker.
Vad finns det för risker med buller?
Bullerskador har de flesta hört talas om. Vad alla inte tänker på är att buller påverkar oss på flera olika sätt. Vi kan bli trötta, stressade och presterar sämre. Samtidigt ökar olycksrisken när vi inte hör vad som händer omkring oss. Hur påverkade vi blir av buller är individuellt, men kan också variera med vår dagsform, hur utvilade vi är och hur vi mår rent allmänt.
Risk för hörselskador
Den som utsätts för buller under en tid kan på sikt få permanenta skador på sin hörsel. I Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning ”Hörsel och hörselskador i arbetslivet” pratas det om hörselnedsättning, tinnitus, ljudöverkänslighet och ljudförvrängning.
Hörselnedsättning – Kraftigt buller kan på sikt leda till en försämrad hörsel som inte går att återställa. Även om hörselnedsättningen är liten kan den få betydande konsekvenser om den gör det svårare för den drabbade att uppfatta tal. I Sverige finns det över en miljon människor med olika grader av hörselnedsättning.
Tinnitus – Tinnitus innebär att den drabbade hör ett ringande ljud eller ett sus i öronen. Tinnitus kan ha flera olika orsaker men den vanligaste är just bullerskador. Tinnitus hänger ofta ihop med andra hörselskador men kan också uppstå utan att hörseln försämras. Ungefär 14 procent av svenskarna uppger att de har tinnitus. Exakt vad tinnitus beror på vet man ännu inte, men en vanlig teori är att skadade hårceller i örat sänder falska signaler till hjärnan.
Ljudöverkänslighet – Ljudöverkänslighet, eller hyperakusis, innebär att även lägre ljud upplevs som störande, obehagliga och direkt plågsamma. Ljudöverkänslighet drabbar många med tinnitus, men kan också förekomma utan andra hörselskador.
Ljudförvrängning – Ljudförvrängning innebär att den drabbade kan höra ljuden, men att de på olika sätt uppfattas annorlunda. En ton kan få annan tonhöjd eller uppfattas som flera dissonanta toner. Ljudförvrängning brukar vara särskilt besvärligt för musiker.
Så fungerar decibelskalan
Ljudvolym är benämningen för hur högt ett ljud upplevs och mäts i enheten dB (decibel). Blåsande löv ligger runt 20 dB, en normal konversation kommer upp i 60 dB och ett flygplan kan generera 150 dB. Vid en första anblick är det lätt att uppfatta skalan som linjär, det vill säga att ljudet från stadstrafik (80 dB) har dubbelt så hög ljudvolym som en viskning (40 dB), men så är det inte. Decibelskalan är nämligen logaritmiskt uppbyggd, vilket innebär att en ökning med 3 dB markerar en fördubbling av ljudeffekten. 40 dB + 40 dB blir alltså inte 80 dB. Det blir 43 dB!
Räkneexempel:
40 dB + 40 dB = 43 dB
43 dB + 43 dB = 46 dB
46 dB + 46 dB = 49 dB
Detta innebär att en ökning med 10 dB på skalan innebär att ljudet är 10 gånger starkare.
Hur mycket buller är skadligt?
Arbetsmiljöverket skriver att den som utsätts för buller högre än 85 decibel under en åtta timmars arbetsdag riskerar att utveckla hörselskador, men att den som är känslig kan utveckla hörselskador redan vid 75–80 decibel. Som det framgår av diagrammet behöver potentiellt skadliga ljudnivåer inte alltid uppfattas som obehagliga. Vanlig stadstrafik kan till exempel komma upp i 80 decibel medan en gräsklippare ligger runt 90 decibel. Det betyder att den som vistas en längre tid i en omgivning med ljudnivå på 85 dB kan skada hörseln, utan att personen tänker på det under processens gång.
Risken för bullerskador ökar alltså med ökad ljudvolym. En annan viktig faktor är exponeringstiden. Ett plötsligt högt ljud över 115 dB kan ge dig en omedelbar hörselskada medan andra skador utvecklas successivt, kanske under flera års tid i en bullrig fabriksmiljö. En ökning med 3 dB innebär att du behöver halvera exponeringstiden för att inte öka risken för hörselskador.
| Kontinuerlig ljudvolym | Tillåten exponeringstid |
| 85 dB | 8 timmar |
| 88 dB | 4 timmar |
| 91 dB | 2 timmar |
| 94 dB | 1 timma |
| 97 dB | 30 minuter |
| 100 dB | 15 minuter |
Tabellen visar hur länge du tillåts arbeta under olika bullerförhållanden. Källa: Arbetsmiljöverket
Vad säger lagen?
I Sverige finns det krav på att du som anställd ska ha tillgång till hörselskydd vid en daglig bullerexponering på 80 dB eller mer, eller om impulsstoppvärdet (den högsta kortvariga ljudtoppen under dagen) är 135 dB eller högre. Vid en genomsnittlig ljudnivå på 85 dB under åtta timmar är hörselskydd däremot ett krav.
Så skyddar du din hörsel
En bullerorsakad hörselskada är permanent, men det finns mycket du kan göra för att förebygga skador. I första hand ska du alltid försöka minska ljudvolym och exponeringstid, men när det inte går är hörselskydd ett måste.
Ett hörselskydd är till för att skydda din hörsel genom att dämpa det omgivande ljudet. Hörselskyddets dämpningsförmåga anges i enheten SNR (Single Number Rating). SNR-värdet på olika hörselkåpor beskriver hur mycket ljudnivån minskar i genomsnitt (i dB) vid användning av skyddet. Befinner du dig i en omgivning med en ljudnivå på 90 dB och har ett hörselskydd med ett SNR-värde på 30 dB kommer du istället att uppleva ljudnivån från omgivningen som 60 dB.
Kommunikation i bullriga miljöer
Att skydda hörseln från höga ljudnivåer är alltså viktigt, men det innebär inte att hörselskyddet med högst dämpning alltid är det bästa valet. Dels är hörselkåpor med väldigt hög dämpning ofta stora och tunga, dels kan hörselskydden även blockera viktig information i din omgivning, till exempel varningssignaler, tal eller lekande barn. Ett bra tips är att undersöka hur höga ljudnivåer du kommer utsättas för och välja en passande skyddsnivå utifrån det. Att välja hörselskydd med rätt skyddsnivå är inte lika viktigt om du väljer ett elektroniskt hörselskydd med nivåberoende aktiv medhörning eftersom de släpper in ljud (som aldrig överstiger 82 dB) med hjälp av mikrofoner på hörselkåpornas utsida. Om du är i behov av kommunikation under arbetsdagen finns det hörselkåpor som låter dig ansluta mobiltelefonen trådlöst eller har inbyggd komradio.
Att välja rätt hörselskydd är viktigt för att du ska kunna arbeta säkert utan att riskera att skada din hörsel. Läs mer i vår guide "Så väljer du rätt hörselskydd".
