Linjelasrar & korslasrar

Vissa kallar det laserpass, andra säger krysslaser, korslaser eller linjelaser. Oavsett vad man kallar det projicerar ett laserpass laserlinjer, vilka syns klart inomhus på vägg, golv och tak. Funderar du på vilken du ska köpa? I vår stora köpguide längre ner på sidan berättar vi allt du behöver veta!

Köpguide: Linjelaser och krysslaser

Linjelaser, krysslaser, laserpass, korslaser, cirkellaser, rotationslaser… När du inser att du behöver någonting mer avancerat än ett vattenpass öppnar sig en hel värd av mätverktyg. I den här guiden reder vi ut vad som skiljer dem åt och vilket verktyg du ska använda när.

Ska du sätta upp en tavla, hyllor, kakel eller tapet? Ska du bygga en terrass eller hänga upp ett skåp? I så fall kommer du ha stor nytta av ett laserverktyg som kan projicera lodräta och vågräta linjer på väggar och tak. Dessa brukar gå under namn som linjelaser, krysslaser eller korslaser.

Att använda ett laserverktyg är betydligt smidigare än att använda vattenpass. Att de ofta kan rita upp både vågräta och lodräta linjer ger dig större precision. Många laserverktyg kan dessutom projicera sina linjer i 360 grader, vilket underlättar när du behöver få saker att linjera från en vägg till en annan.

Sedan teknikens genomslag på 80-talet har mätverktyg med laser förknippats med proffshantverkare. Men i takt med att priserna sjunkit till konsumentvänliga nivåer har framför allt krysslasern blivit ett självklart hjälpmedel även bland hemmafixare. Efter att ha provat är det många som undrar hur de någonsin klarade sig utan den!

Punktlaser, krysslaser eller rotationslaser?

När du börjar läsa om laserverktyg för mätning kommer du att stöta på ord som linjelaser, krysslaser, laserpass, korslaser, cirkellaser, 360-gradersslaser, kombilaser och rotationslaser. Det låter komplicerat med om man ska hårdra det så handlar det om tre olika verktyg:

I den här guiden berättar vi vad du ska tänka på när du väljer linjelaser, korslaser, cirkellaser eller kombilaser (som kombinerar linjer med punkter). Om du ska köpa en rotationslaser ska du i stället läsa vår guide Välj rätt rotationslaser.

Räckvidd och arbetsintervall

Det mest avgörande för ditt val av korslaser är hur stora avstånd du kommer att arbeta med. Korslaserns arbetsområde mäts från laserns prisma till väggen där linjen projiceras. Då pratar man om räckvidd. Cirkellasern och rotationslasern har i stället ett cirkulärt arbetsområde – ett arbetsintervall. För att ta reda på hur långt cirkellaserns laserlinje når i en riktning behöver du alltså halvera det angivna avståndet.

Hur långt bort lasern är synlig påverkas också av yttre faktorer, till exempel ljusförhållanden och vad det är för färg på lasern. Grön laser uppfattas i regel upp till fyra gånger bättre än röd laser, men om du arbetar utomhus när solen ligger på kommer du ändå att ha svårt att se linjen. Som tur är finns det lasermottagare och andra hjälpmedel.

Lasermottagaren utökar arbetsområdet

Om du vill ha längre räckvidd kan du, om lasern har stöd för det, komplettera med en lasermottagare eller laserdetektor. Med en separat mottagare kan du förlänga krysslaserns räckvidd och läsa av linjens position även om den inte är synlig för blotta ögat. När linjen träffar mottagaren visar den med hjälp av pilar eller ljud om den ska flyttas upp eller nere för att hamna i rätt position. Lasermottagaren används vanligtvis tillsammans med en mätstång vid mätning av höjdskillnader.

En typisk korslaser med räckvidd på 10-30 meter kan med en korslaser få en räckvidd på det flerdubbla. Vissa rotationslasrar kan tillsammans med mottagare få ett arbetsintervall på över en kilometer. Detta för att rotationslasern koncentrerar allt ljus till en punkt i stället för att sprida ut det över en linje.

Alla korslasrar kan inte användas med mottagare, så undersök noga vilka tillbehör som är kompatibla innan köp.

Måltavlor och laserglasögon ökar synligheten

Om du värderar enkelheten i att ställa upp lasern och kunna arbeta direkt mot linjen utan laserdetektor finns det andra tillbehör som kan förbättra synligheten. De två vanligaste är lasermåltavlor och laserglasögon.

Måltavla – Lasermåltavlan hålls upp där lasern träffar. Måltavlan gör det lättare att se linjen och har ofta millimeter- och tumskala för snabb avläsning.

Laserglasögon – Laserglasögon ser ut som vanliga skyddsglasögon men har röda eller gröna glas som gör det lättare att urskilja laserlinjerna.

Cirkellaser – smidigt men inte alltid nödvändigt

För att få ett bra resultat med korslasern är det viktigt att planera sitt arbete noggrant. Om du behöver flytta lasern under arbetets gång kan du behöva börja om. En cirkellaser som kan rita upp en eller flera cirklar i 360 grader gör placeringen lättare, men ofta klarar du dig bra med en vanlig korslaser. Korslasrar har ofta en spridning på 180 grader eller mer, vilket ofta är tillräckligt för att göra höjdöverföringar från en vägg till en annan.

Nivellering – hur krysslasern kompenserar för lutande underlag

De enklaste modellerna behöver du själv ställa in så att linjerna bli lodräta och vågräta, men de allra flesta korslasrar är idag självnivellerande. Då använder lasern ett inbyggt gyro för att se till att linjerna är lod- och vågräta. En självnivellerande laser är att rekommendera såvida du inte bara arbetar inomhus på platta underlag.

Kopplat till nivellering är det framför allt tre mått du bör känna till: nivelleringsintervall, nivelleringsnoggrannhet och nivelleringstid.

Nivelleringsintervall

Nivelleringsintervallet anger hur stor lutning lasern kan justera på egen hand. Många modeller klarar runt +/- 4 graders lutning. Det är tillräckligt för att det ska vara enkelt att ställa upp korslasern och få en rak linje uppmålad utan att behöva finjustera ben, stativ eller fäste.

Nivelleringsnoggrannhet

Nivelleringsnoggrannheten berättar hur stor felmarginalen är och anges ofta i millimeter per meter. Det innebär att lasern blir mindre noggrann ju längre avståndet är till linjen. Med en typisk noggrannhet på 0,3 mm/m är korslasern inte lika noggrann som rotationslasern (den kan ha en felmarginal på så lite som 0,08 mm/m), men eftersom korslasern vanligtvis används på kortare avstånd behöver det inte vara ett problem.

Nivelleringstid

Nivelleringstid anger hur lång tid det tar för lasern att stabilisera laserlinjen. Nivelleringstiden varierar mellan olika modeller och tillverkare men brukar ligga någonstans mellan 3 och 6 sekunder. För de allra flesta spelar några sekunder hit eller dit ingen större roll, men om du använder korslasern många gånger under en arbetsdag kan det vara värt att titta på snabbare modeller.

Gyrolarmet varnar när lutningen är för stor

Om lutningen är så stor att lasern inte kan projicera lod- och vågräta linjer vill du så klart veta det. Därför har vissa modeller ett så kallat gyrolarm, som varnar om underlaget är för ojämnt. Vissa modeller slutar även att projicera linjer om lutningen är för stor, för att undvika fel. Men ibland behöver man trots allt linjer som inte är helt våg- eller lodräta. Därför går det ofta att låsa linjerna i ett fast läge.

Mer kontroll med stativ och fästen

I många fall går det bra att placera korslasern direkt på underlaget, men om du ska få ut så mycket som möjligt av ditt laserverktyg bör det finnas möjlighet att sätta fast det på olika stativ, klämmor och fästen. På undersidan hittar du ofta en stativgänga på antingen ¼ tum eller 5/8 tum. Den mindre stativgängan är vanligast bland korslasrar medan större rotationslasrar ofta använder den grövre gängan. Om gängan inte skulle passa finns det smidiga adaptrar att köpa. Viktigt att tänka på när du väljer stativ är höjden. Det är alltid bättre att välja ett för högt stativ än ett för lågt.

Stativ

Det klassiska stativet med tre justerbara ben låter dig ställa upp ditt laserverktyg på jämna och ojämna underlag. Stativet finns i olika material och med olika stabilitet: från enkla stativ i plast till rejälare stativ i trä eller metall. En smidig variant är vevstativet som är utrustat med kuggstångpelare och vev för exakt höjdjustering. Ett bra komplement till stativet är ett vinklingsbart fäste. Ett sådant kan till exempel komma till användning när du ska sätta upp ett trappräcke som följer trappans vinkel.

Teleskopstativ

Två nackdelar med det vanliga trebensstativet är att det tar upp stor golvyta och att det har begränsad höjd. Båda problemen åtgärdas med ett så kallat teleskopstativ. Teleskopstativet är helt enkelt en stång som kläms fast mellan golv och tak, och låter dig skjuta laserverktyget uppåt och neråt. En förutsättning för att teleskopstativet ska gå att använda är att det finns ett tak att klämma fast det mot.

Väggfäste

Den tredje fästanordningen du bör känna till är väggfästet. Väggfästet hängs upp, skruvas fast, binds fast eller fästs med magneter.

Mätstång och avvägningsstång

Korslasern är ett oumbärligt verktyg om du ska gräva en grop med ett visst djup eller kontrollera att underlaget är helt plant. Men för det behöver du en mätstång (även kallad laserstång eller avvägningsstång). Mätstänger finns i en mängd olika utföranden. Vissa har justerbar nollskala, men det vanligaste är att man mäter nerifrån och upp, antingen med millimeterskala eller centimeterindelad E-skala för snabb överblick.

Ett vanligt arbetssätt när mark ska höjas eller sänkas är att montera lasermottagaren på en mätstång som du ställer på marken. När lasermottagaren signalerar att den är i höjd med linjen kan du flytta den upp eller ner beroende på vad du ska göra. Om du ska gräva ett hål som är 10 centimeter djupt flyttar du upp mottagaren 10 centimeter. När du sedan ställer mätstången i hålet kommer den att signalera när du har nått rätt djup. Du använder samma metod för att kontrollera att husgrunden är helt i våg eller att garageuppfarten får rätt lutning.

Viktigt att tänka på är att välja en tillräckligt lång mätstång och att du kan behöva en grusring eller gjutplatta för att ställa den upp.

Batteridrift och batteritid

Korslasrar går i regel på batteri. Det du behöver ta ställning till är om du vill använda alkaliska batterier (ofta AA-batterier) eller verktygsbatterier av litiumjon-typ. Om du inte använder lasern så ofta kan AA-batterier vara ett bra alternativ, men vid yrkesmässig användning kan ett litiumjon-batteri på 10,8 eller 12 volt vara det rätta valet - i synnerhet om du kan använda samma batteri till flera maskiner. Verktygsbatterier finns med olika kapacitet, men ger i regel längre batteritid. Om du inte kan bestämma dig finns det lasrar som kan användas både med AA-batterier och med tillverkarnas egna verktygsbatterier.

Pendellås för säkrare transporter

När du transporterar din krysslaser är det en fördel om du kan låsa fast pendeln så att den inte hänger fritt och skadas. Det är inte ovanligt att korslasrar låser pendeln automatiskt när du stänger av dem.

Tålighet

Det kan vara lockande att köpa den största och bästa krysslaser som går att hitta, men glöm inte att den ska vara lätt att använda också. Fundera över hur du kommer att använda ditt mätverktyg och välj modell utifrån det.

Många korslasrar på marknaden är byggda för att klara tuffa tag. Det är inte ovanligt att lasrarna är testade för att klara fall på en eller två meter utan att ta skada. Eftersom lasern ofta sitter monterad på höga stativ är just fallhöjden viktig att tänka på.

Du behöver också ta ställning till om du ska använda ditt laserverktyg utomhus och om det finns risk att du behöver använda det i regn eller fuktiga miljöer. Många av de laserverktyg vi säljer på Proffsmagasinet är IP­ 54-klassade, vilket innebär att de är dammsäkra och skyddade mot strilande vatten. Om du använder lasern i kraftigt regn och riktigt tuffa miljöer finns det också verktyg med kapslingsklass IP 65 som är helt dammtäta och kan stå emot spolande vatten med högre tryck.

Här kan du läsa mer om vilka kapslingsklasser som finns och vad de innebär.